Tog lokaltåget, åkte ner mot stranden och ett område med restauranger i gamla magasin, liksom Östra hamnen i Hangö.
Jag har varit där en gång förut, då såg vi på F1 med Laila, Puice och Jouni på Irish Bar.
Där tog jag paus nu också och beställde lunch. Biff ala Portugal: Biff i vitlöksolja, stekt ägg, chips, oliver och en grönsallad bredvid. Gott igen. Det var blåsigt, men alltid när solen tittade fram var det riktigt varmt på terrassen. Utanför vid kajen låg en lyxkryssare och på andra sidan Teijo-floden stod Kristus-statyn och välsignade oss.
Kvällen blev sedan en riktig kulturkväll.
Hade i förväg fått inbjudan till en Jazz-club och dit tänkte jag ta mej. Men adressen, till och med namnet på klubben hade försvunnit i FaceBooks cybervärld. Efter en del sökas hittade jag inbjudan och fick adressen nerskriven på gammaltida vis på papper.
Ivrig som jag var så kom jag allt för tidigt fram, klubben höll på att öppnas kl. 19 när jag knackade på. Personalen föreslog att jag skulle ta en timme med portugals egen folkmusik: Fado. Fadon är en melankolisk musik, med mycket, säkert berättande, text. Och stämning. Fotograferade utan blixt som man ska när det är stämning.
Där borde ju kulturbehovet redan ha varit tillfredsställt. Men jag hade ju kommit för jazzen, så hissen upp till sjätte våningen och Silk Club. Musiken var nog inte det jag tänkt mej, en saxofonist, en solist och resten som playback. Och ölflaskan kostade 7,00 euro. Kom att tänka på besöket jag gjorde för några år sen på Dorff Club i Kämp i Helsingfors. Fast i Dorff Club var musiken bättre.
Men själva restaurangen var fantastisk, för att hitta exempel från Hfors så en blandning av 10th Floor och Tornis tornbar. Utsikten var enorm över ett nattmörkt Lissabon. Fick lov att gå ut på balkongen med kameran, som tur hade jag stativet med mej också. Efter två flaskor öl fick jag nog och vandrade till hotellet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar