
Lördagen var det storm. Och en ordentlig sådan. Van som jag som hangöbo är med att det stormar vid havet blev nog lite rädd här. Jag var ut några gånger, men fick stå och hålla i mej i lyktstolpar och träd när de värsta byarna tog i.
Och förödelsen var därefter. Träd blåste omkull, skyltar ramlade ner från väggarna, för att inte tala om takteglen, som flög omkring. En telefonkiosk rullade iväg längs strandboulevarden. Några restauranger med stora panoramafönster fick dem inblåsta.
Sanden yrde och gjorde de stenlagda gatorna till sandgator. Ännu idag hade jag sand i håret och öronen. Lekplatsen på stranden är som gjord för att bygga sandslott på. En servitör skottade sand utanför restaurangens dörr.
Och strömmen gick kring 12-tiden och kom tillbaka ordentligt först efter midnatt. Restauranger, barer och butiker stängde. Ingen internet, dålig telefonsignal, ingen TV, inget bokläsas i skenet av mina små värmeljus.

Men jag överlevde med en erfarenhet rikare igen.